HOMESICK!

Isabelle Andersson / 24 Oktober, 2014 - 20:41 / My second au pair year

För ett år sedan så sa jag stolt till alla "jag har ingen hemlängtan" Och det var ju sant. Nu kan jag ärligt säga att det inte går en dag förens jag tänker på alla där hemma och längtar hem. 
Jag är LIVRÄDD för att komma hem. Jag har inte vart i Sverige på 1 år och 6 månader. Fattar ni hur länge det är ? Vad brukade jag göra i Sverige ? Hur får man vänner ? Vart är alla ? Hur är Linde nu ? Alltså sååå många tankar vandrar i skallen. Jag vet ju att dom första veckorna kommer jag ha sååå mycket att göra. Hälsa på alla, åka till mina gamla ställen osv. Men sen då ? jag börjar plugga till hösten. Men innan det.. Det är liksom som ett kapitel som är helt tomt. Och det är skrämmande. Sen jag kom hit har jag vart beroende av familjen jag arbetat för. När jag är tillbaka till Sverige är det bara jag..Lilla jag. Inga barn, inga au pair vänner. Jag har ju min familj där hemma som mer än gärna tar in mig igen. Men alltså, jag kommer ju börja om med allt. 
Det är svårt att förklara känslan. Hur jag kan vara rädd och otroligt glad samtidigt. 
 
De absolut första sakerna jag kommer göra i Sverige är :
 
Hänga med brorsan! Alltså 2 år är fan för lång tid att vara ifrån min storebror. Oj vad vi kommer brottas när jag kommer hem. Jag som blivit starkare nu kommer nog dra ner honom ;) Han är den ENDA som får hämta mig på Arlanda, för det är nog honom jag kommer vara mest känslig att se. Så skönt att få det överstökat. Och så får jag ju lite egentid med honom :)
 
Äta kebabtallrik!! haha, det är väl inte egentligen ett måste. Men jag kommer tvinga min bror att stanna nånstans så jag kan få mig en redig kebabtallrik. Fy fan va jag är sugen på det..
 
Hälsa på mormor och Morfar! Det är nog det jag längtar till ALLRA mest. Att få se mina kära morföräldrar igen. Ta en kaffe och bara sitta och prata med dom. 
 
Gå upp på morgonen och dricka kaffe med mamma. Åh vad det ska bli underbart att vakna upp på helgerna, gå upp och sitta och snutta på en kaffe med mamma och bara vara. Värsta är ju att dom första veckorna kommer hon vara som en svans på mig.. Kanske ska vänta med att säga till henne att jag är hemma så jag hinner träffa alla ;)
 
Äta middag med pappa och Karina , dricka vin och lyssna på klassisk musik. Det gjorde inte jag så mycket innan jag åkte faktist, men när jag var mindre så hade vi många "fin middagar" på fredagar osv. Och karina satte alltid på andrea bocelli medans vi åt. När jag var mindre så klagade jag och min bror. Nu njuter jag av det. (plus att jag längtar efter Karinas köttgryta!!)
 
Hälsa på alla mina fina vänner och släktingar! Åh vad jag längtar tills jag kan se mina vänner igen. Jag undrar om dom kommer känna igen mig efter det här. För tro mig, jag är förändrad. (fortfarande galen i Svampbob dock haha)
 
Sen finns det ju saker som gör att jag är livrädd för att lämna amerika..
 
Jag älskar vädret här. Sol och blå himmel jämt. Jag saknar mysiga höstkvällar. Men det är ju så lätt att man går in i vinter depprision. Jag kommer ju dock hem under våren, så jag får njta av det sköna vårvädret.
 
Alla mina vänner här. Och överallt i världen. Alltså, detta är så knepigt. När jag bodde i Sverige så hade jag mina förutsättningar om andra länder. Nu har jag vänner över hela världen. och jag bara längtar tills jag kan börja resa runt till alla. Första stoppet är självklart finland. Där jag har Viivi, Emma och Tanja. Sen tyskland där jag har Vanessa. sen i framtiden blir det colombia, frankrike, mexico, south Afrika osv.. Man har verkligen vänner överallt. Sen jag flyttade till Amerika så vart världen sååå liten, Skrämande liten. 
 
Men nu svamlar jag mest. Jag längtar hem och jag längtar tills jag ser er alla där hemma! ÅÅÅH vad jag längtar!!
 
 
 
 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0