Isabelle

Tankerusning!

my au pair year Permalink1
Åh nu är jag glad! Varje dag jag kör bil eller något liknande när tankarna susar i huvudet får jag alltid såna blogg idéer! "oh, det måste jag ju dela med mig om till er". men varje gång jag kommer hem, är det som bortblåst. det liksom försvinner, eller blir ointressant i huvudet. eller så är jag bara så lat. 
 
Hur som helst, nu har jag legat i sängen i cirka 2 timmar och bara läst bloggar, kollat på tv och försökt att sova. Varje morgon vaknar jag med ett leende. för att jag är lycklig. Men ibland är det som att min hjärna säger till "men Isabelle, du är ju ledsen". Alltså det är så mixtrande känslor. Amerika är lätt det bästa som någonsin hänt mig. Jag har aldrig mått så bra med mig själv och vart så lycklig. Tänk att jag redan vart här i 4 månader. kan verkligen inte förstå det. Framtiden för mig ser även väldigt ljus ut. Antingen stannar jag i Amerika , eller så flyttar jag till någon av Sveriges pluggstäder. Uppsala är fortfarande på första platsen. Inte allt för långt ifrån min familj, och jag har även min fina faster med familj där. 
 
Men tillbaka till att jag är "ledsen". det är liksom lite privata skäl, men alla mina närmaste vet om vad det är. Men det lustiga är just det att jag känner mer glödje i det hela. Jag tror ingen förstår mina känslor. det är så blandade. typ 10% ledsen och 90% glad. och här om dagen kom jag på , att när jag är hemma i Sverige kan jag säga "jag har bott och levt i USA i ett år!" Det är en mäktig mening för mig. fatta , ett år ? Minst. jag är helt övertygad över att jag nån gång i min framtid bli här mer. 
Jag önskar så jag kunde ta med alla mina närmsta hit. JAG VET, att de skulle älska det. Robin och Rasmus skulle älska att gå ut på en uteservering och sedan vidare för att spendera natten på de olika galna nattklubbarna här, Emma, Linn, marre och tess skulle döööö för stranden vid Fripp och "min" privata pool, Tess & Linn skulle även älska starbucks här. Erik och Hampus skulle ha tusen äventyr och tusen ställen att slänga i mig på. Och Marina skulle vara galen i alla svampbob affärer som finns här, vilket jag är!! blir helt till mig så fort jag ser nåt med Svampbob! kommer nog aldrig växa ifrån det. med andra ord skulle alla mina finaste vänner må som kungar och drottningar här (nej jag försöker inte alls få hit er....!) 
 
Min familj kommer hit som sagt. Tror ni det gör mig lycklig eller ? under mina 21 år i liv, har jag aldrig längtat efter mina föräldrar så mycket som nu. jag vill visa dom allt. framför allt vilken kvinna jag blivit (haha, att jag ens kan säga så om mig känns sjukt.) men jag har verkligen förändrats här. 
Om någon gav mig ett hus, en man och 2 barn nu skulle jag inte gripas av panik, vilket jag förmoderligen skulle göra för 1 år sen. Min familj här och amerika har verkligen fått mig att växa. på 4 månader. förstå vad jag kommer va när jag vart här i ett år.. 
 
tillbaka till mamma och pappa. Jag har nu insett att de två människorna är så stora delar av mitt liv. dels är de ju tack vare dom jag ens finns vid liv. men oxå att jag sitter här i mitt rum i USA. Tänk allt dom gjort för mig. när jag var 13 hjälpte dom mig att byta skola, för jag vill det. när jag var 15 ville jag på språkresa, vilket dom gav mig. När jag var 18 fick jag mitt första place, tack vare dom. och så har det fortsatt, hela mitt liv. Jag är så evigt tacksam att jag har dom två som mamma och pappa. och det ger mig än idag lite ångest att jag sagt "jag hatar dig" osv och slagit igen dörren framför deras ögon. Tonåren kan nog aldrig vara lätt för föräldrar. 
Men jag är tacksam för att de lärde mig att vara tacksam, omtänksam och ärlig. Sparsamheten har min pappa kämpat med att lära mig så långt jag minns, men tyvärr total failat.. haha! Att spara är inte min grej! tror jag behöver skicka hem lite pengar då och då för att inte vara helt bankrutt när jag är i  Sverige igen. det får jag ta upp med farmin. 
Men iaf, Jag älskar er , mamma & pappa. Ni är bäst. och även om jag är hundratals mil ifrån er så kommer jag alltid vara er lillmaja och lilhöna. 
 
 
Nu vet jag inte riktigt vad jag mer ska skriva. tanken var att slänga in alla bilder jag har. men Christy har min kamera. haha. så det kommer senare! 
 
Nu ska jag springa till huset och hälsa på hunden och ta något att äta. farlig att ha choklad bredvid sängen när man vaknar. skyller det på mamma. ;) 
 
bilder kommer så småningom, även en video jag spelade in igår! tills dess, lite små tillbaka blickar! :)
 
 
 
fina vänner!
 
Nu skriker magen, MAT!
#1 - - mamma:

Hej lillmaja. Jag älskar dig oxå och längtar som en tok för att få komma o se hur du har det. Bli inte förvånad om jag kommer att snusa på dig som om du vore en liten bebis, men det kommer jag att göra. Så duscha innan du hämtar oss, OK????
Puss, kram och näsgos
Din mamma

Till top